Lite sedda filmer, 4 AUG -09
4 luni, 3 saptamini si 2 zile
(4 months, 3 weeks and 2 days)
2007
Cristian Mungiu
Betyg: 4+
Det här är i allra högsta grad en stark och välspelad film. Den har belönats med en Palme d'Or under Cannes Film Festival 2007 och även vunnit ett tiotal andra priser världen över. Historien följer Otila och Gabriela, båda spelade av de två Rumänska förmågorna Anamaria Marinca och Laura Vasiliu. De båda lever som fattiga studenter i 80-talets Rumänien, före kommunismens fall. Gabriela har ofrivilligt blivit gravid och kan inte behålla barnet. Hon bestämmer sig för att göra abort. Men under den här tiden var abort olagligt i Rumänien, det innebar fängelse eller i vissa fall till och med dödsstraff. De båda vännerna samlar ihop sina sista slantar för att muta en privat läkare och få honom att genomföra den riskfyllda proceduren. Allting går dock inte som de hade planerat.
Atmosfären är nedstämd, det är mörkt och dystert. Ingen som bryr sig, alla tänker på bara på sitt. De som har makt skäms inte för att utnyttja de som är svaga och behöver hjälp. Varje dag är en kamp mot orättvisor i den bittra världen.
Både foto och skådespelare är helt fantastiska. De långa oklippta scenerna är bara ett ytterligare bevis på detta. Mest fascinerad är jag över scenen vid matbordet. Samtidigt som den är helt fenomenal så är den även otroligt tråkig och utdragen, nästan så att det börjar klia i händerna på en för att man bara vill att den ska ta slut. Vi får känna oss precis så som Otilia känner sig där hon sitter. Allting är rakt på och man vill inte dölja något. Här är den råa och kalla verkligheten.
Det enda som saknas är den där gastkramande spänningen. Man anar den på något vis där nere i djupet, det känns som om den är på väg upp ovanför ytan. Men den når aldrig upp till det där första andetaget. Och sen är det slut. Men för all del, det här är ett verk man absolut inte får gå miste om.
| IMDB | trailer | official-hp |
Martyrs
2008
Pascal Laugier
Betyg: 4-
Den unga flickan Lucie (Mylène Jampanoï) rymmer från en källare där hon hållits instängd och blivit torterad. Efter att hon hittats av myndigheterna tas hon in på ett sjukhus. Men hon är alldeles för chockerad för att tala om vilken fasansfulla saker hon utsatts för. Efter ett tag lyckas hon i alla fall knyta en vänskap med en annan flicka på sjukhuset, Anna (Morjana Alaoui). 15 år senare rivs minnena upp från Lucies barndom då hon får syn på en artikel i en tidning.
Det här är den mest stötande och upprörande film jag sett på mycket länge. Återigen ett bevis på att Frankrike är landet som vet hur man gör brutala filmer som skapar ett obekvämt illamående hos den som tittar. Uppföljarna till Saw kan slänga sig i väggen, till och med Hostels Eli Roth skulle vrida sig i stolen till de här personernas smärtor. Allt levererat med ett knivskarpt foto.
Dock ska det poängteras att slutet inte riktigt lyckades leva upp till resten av filmen. Från stunden då anledningen till allting avslöjas tycker jag det kändes som en rejäl djupdykning. Ibland är det mer skrämmande att inte veta anledningar eller att få allting sönder benat i detalj. Men även fast slutet förstör helhetskänslan så levereras det alldeles för mycket av det "goda" för att betyget skulle rubbas mer än till ett minus efter fyran.
Allt är oerhört väl koreograferat och den skapar en inre ilska inom en. Framförallt levererar den ett oändligt antal "WTF-moments". Man sitter där och säger det rakt ut - What the fuck?. Precis när man tror att man har någon som helst koll så spinner det runt 180 grader åt ett helt annat håll. Crazy. Skulle man sparat vissa detaljer till den egna fantasin så skulle det här ha kunnat landa på en femma.
| IMDB | trailer | official-hp |
Zombi 3
1988
Lucio Fulci (Bruno Mattei)
Betyg: 2
Det börjar kanske bli lite mycket Fulci filmer på sistone. Men jag har en inre tvångskänsla för att beta mig genom hans gamla zombierullar. I den här får vi följa den Amerikanska militären som i hemlighet har framställt ett biologiskt vapen i form av ett virus (alltid militär och virus). Utan varning blir de anfallna av en grupp terrorister som får med sig viruset, men de råkar även bli smittade av det (så klart). Militären måste sätta stopp för spridningen av viruset, som visar sig förvandlar levande som döda till blodtörstiga zombies, innan det är för sent.
Musiken är helt klart det bästa med den här filmen. Det lovordar om en klassisk italienare i zombiegenren. Även fast den bitvis är rätt underhållande så finns här alldeles för många brister, till och med räknat i den här genrens mått, för att jag ska kunna kalla det för en bra film. Som bäst är det en medelmåttig standardfilm i nedre klassen.
Här finns i alla fall en del snygga scener med schyst atmosför. Som den där de låser in sig i huset och zombierna står utanför på väg in. Även några helt ok gore-scener kan man hitta, men ingen av dem är något speciellt. Inte som "ögat" i Zombi 2, eller "borren" i City of the Living Dead. Huvudet i kylskåpet tyckte Fucli var strålande, själv tycker jag bara det är jävligt skrattretande. Även det brutalt dåliga skådespelet gör det svårt att hålla sig för skratt. Robert Marius som "Dr.Holder" är något av det absolut sämsta försöket till skådespel jag sett. Tätt följt av Mike Montys "General Morton", och resten i gänget som kör med vulgärt teateröverspel. Absurt värdelöst.
Jag kan inte rekommendera den här till andra än riktiga zombie- och Fulci-diehard fans som är beredda att slänga iväg lite tid av sina liv. Även fast det egentligen inte är en tvättäkta Fulci. 50 min är Fulcis material som han spelade in innan han fick avbryta på grund av en stroke. Resterande 40 min är regissören Bruno Matteis verk. Bästa repliken i filmen av Glenn: I'm feeling better, Patricia, but I'm thirsty... for your blood!
| IMDB | trailer |
Lesbian Vampire Killers
2009
Phil Claydon
Betyg: 3-
De båda kompisarna Jimmy (Mathew Horne) och Fletch (James Corden) beger sig ut på en vandrings tur i de brittiska ödemarkerna efter att Jimmys tjej gjort slut. De hela slutar med att de hamnar i ett gammalt hus tillsammans med ett gäng lättklädda tjejer. När de båda killarna just trodde att alla deras drömmar skulle gå i uppfyllelse förvandlas plötsligt tjejerna till lesbiska vampyrer som är ute efter deras blod. Tillsammans med den lokala prästen måste då få stopp på vampyrerna och deras drottning, Carmilla (Silvia Colloca).
Tänk dig att Seth Rogen och John Carpenter gör en film ihop. Det skulle antagligen se ut så här. Möjligtvis roligt för vissa. Själv börjar jag faktiskt bli lite trött på den här sortens "college humor" som försöker ha samlag med Shaun of the Dead. Det fungerar när två karismatiska personer som Simon Pegg & Nick Frost gör splatterkomedi, inte när två wannabes som Jamess Corden & Mathew Horne försöker vara roliga med överspelade karaktärer och billiga skämt som återanvänts från andra filmer. Men visst levererar de några roliga skämt och man skrattar faktiskt ibland, början är även helt schyst. Det är bara det att jag inte tål gapiga karaktärer som Fletch. Tycker inte att det är roligt helt enkelt. Och varför i fans namn använder man vit spermaliknande sörja istället för blod?
Här fanns en viss potential. Bara titel gör att man blir nyfiken. Men tyvärr så är resultatet alldeles för vardagligt utan någon riktig finess. Slopa den där söndervattnade collge-humorn och använd rött blod nästa gång! (om det nu blir nån "gay werewolf" uppföljare). En svag trea är det som bäst, inte långt ifrån en stark tvåa faktiskt.
| IMDB | trailer | official-hp |
(4 months, 3 weeks and 2 days)
2007
Cristian Mungiu
Betyg: 4+
Det här är i allra högsta grad en stark och välspelad film. Den har belönats med en Palme d'Or under Cannes Film Festival 2007 och även vunnit ett tiotal andra priser världen över. Historien följer Otila och Gabriela, båda spelade av de två Rumänska förmågorna Anamaria Marinca och Laura Vasiliu. De båda lever som fattiga studenter i 80-talets Rumänien, före kommunismens fall. Gabriela har ofrivilligt blivit gravid och kan inte behålla barnet. Hon bestämmer sig för att göra abort. Men under den här tiden var abort olagligt i Rumänien, det innebar fängelse eller i vissa fall till och med dödsstraff. De båda vännerna samlar ihop sina sista slantar för att muta en privat läkare och få honom att genomföra den riskfyllda proceduren. Allting går dock inte som de hade planerat.
Atmosfären är nedstämd, det är mörkt och dystert. Ingen som bryr sig, alla tänker på bara på sitt. De som har makt skäms inte för att utnyttja de som är svaga och behöver hjälp. Varje dag är en kamp mot orättvisor i den bittra världen.
Både foto och skådespelare är helt fantastiska. De långa oklippta scenerna är bara ett ytterligare bevis på detta. Mest fascinerad är jag över scenen vid matbordet. Samtidigt som den är helt fenomenal så är den även otroligt tråkig och utdragen, nästan så att det börjar klia i händerna på en för att man bara vill att den ska ta slut. Vi får känna oss precis så som Otilia känner sig där hon sitter. Allting är rakt på och man vill inte dölja något. Här är den råa och kalla verkligheten.
Det enda som saknas är den där gastkramande spänningen. Man anar den på något vis där nere i djupet, det känns som om den är på väg upp ovanför ytan. Men den når aldrig upp till det där första andetaget. Och sen är det slut. Men för all del, det här är ett verk man absolut inte får gå miste om.
| IMDB | trailer | official-hp |
Martyrs
2008
Pascal Laugier
Betyg: 4-
Den unga flickan Lucie (Mylène Jampanoï) rymmer från en källare där hon hållits instängd och blivit torterad. Efter att hon hittats av myndigheterna tas hon in på ett sjukhus. Men hon är alldeles för chockerad för att tala om vilken fasansfulla saker hon utsatts för. Efter ett tag lyckas hon i alla fall knyta en vänskap med en annan flicka på sjukhuset, Anna (Morjana Alaoui). 15 år senare rivs minnena upp från Lucies barndom då hon får syn på en artikel i en tidning.
Det här är den mest stötande och upprörande film jag sett på mycket länge. Återigen ett bevis på att Frankrike är landet som vet hur man gör brutala filmer som skapar ett obekvämt illamående hos den som tittar. Uppföljarna till Saw kan slänga sig i väggen, till och med Hostels Eli Roth skulle vrida sig i stolen till de här personernas smärtor. Allt levererat med ett knivskarpt foto.
Dock ska det poängteras att slutet inte riktigt lyckades leva upp till resten av filmen. Från stunden då anledningen till allting avslöjas tycker jag det kändes som en rejäl djupdykning. Ibland är det mer skrämmande att inte veta anledningar eller att få allting sönder benat i detalj. Men även fast slutet förstör helhetskänslan så levereras det alldeles för mycket av det "goda" för att betyget skulle rubbas mer än till ett minus efter fyran.
Allt är oerhört väl koreograferat och den skapar en inre ilska inom en. Framförallt levererar den ett oändligt antal "WTF-moments". Man sitter där och säger det rakt ut - What the fuck?. Precis när man tror att man har någon som helst koll så spinner det runt 180 grader åt ett helt annat håll. Crazy. Skulle man sparat vissa detaljer till den egna fantasin så skulle det här ha kunnat landa på en femma.
| IMDB | trailer | official-hp |
Zombi 3
1988
Lucio Fulci (Bruno Mattei)
Betyg: 2
Det börjar kanske bli lite mycket Fulci filmer på sistone. Men jag har en inre tvångskänsla för att beta mig genom hans gamla zombierullar. I den här får vi följa den Amerikanska militären som i hemlighet har framställt ett biologiskt vapen i form av ett virus (alltid militär och virus). Utan varning blir de anfallna av en grupp terrorister som får med sig viruset, men de råkar även bli smittade av det (så klart). Militären måste sätta stopp för spridningen av viruset, som visar sig förvandlar levande som döda till blodtörstiga zombies, innan det är för sent.
Musiken är helt klart det bästa med den här filmen. Det lovordar om en klassisk italienare i zombiegenren. Även fast den bitvis är rätt underhållande så finns här alldeles för många brister, till och med räknat i den här genrens mått, för att jag ska kunna kalla det för en bra film. Som bäst är det en medelmåttig standardfilm i nedre klassen.
Här finns i alla fall en del snygga scener med schyst atmosför. Som den där de låser in sig i huset och zombierna står utanför på väg in. Även några helt ok gore-scener kan man hitta, men ingen av dem är något speciellt. Inte som "ögat" i Zombi 2, eller "borren" i City of the Living Dead. Huvudet i kylskåpet tyckte Fucli var strålande, själv tycker jag bara det är jävligt skrattretande. Även det brutalt dåliga skådespelet gör det svårt att hålla sig för skratt. Robert Marius som "Dr.Holder" är något av det absolut sämsta försöket till skådespel jag sett. Tätt följt av Mike Montys "General Morton", och resten i gänget som kör med vulgärt teateröverspel. Absurt värdelöst.
Jag kan inte rekommendera den här till andra än riktiga zombie- och Fulci-diehard fans som är beredda att slänga iväg lite tid av sina liv. Även fast det egentligen inte är en tvättäkta Fulci. 50 min är Fulcis material som han spelade in innan han fick avbryta på grund av en stroke. Resterande 40 min är regissören Bruno Matteis verk. Bästa repliken i filmen av Glenn: I'm feeling better, Patricia, but I'm thirsty... for your blood!
| IMDB | trailer |
Lesbian Vampire Killers
2009
Phil Claydon
Betyg: 3-
De båda kompisarna Jimmy (Mathew Horne) och Fletch (James Corden) beger sig ut på en vandrings tur i de brittiska ödemarkerna efter att Jimmys tjej gjort slut. De hela slutar med att de hamnar i ett gammalt hus tillsammans med ett gäng lättklädda tjejer. När de båda killarna just trodde att alla deras drömmar skulle gå i uppfyllelse förvandlas plötsligt tjejerna till lesbiska vampyrer som är ute efter deras blod. Tillsammans med den lokala prästen måste då få stopp på vampyrerna och deras drottning, Carmilla (Silvia Colloca).
Tänk dig att Seth Rogen och John Carpenter gör en film ihop. Det skulle antagligen se ut så här. Möjligtvis roligt för vissa. Själv börjar jag faktiskt bli lite trött på den här sortens "college humor" som försöker ha samlag med Shaun of the Dead. Det fungerar när två karismatiska personer som Simon Pegg & Nick Frost gör splatterkomedi, inte när två wannabes som Jamess Corden & Mathew Horne försöker vara roliga med överspelade karaktärer och billiga skämt som återanvänts från andra filmer. Men visst levererar de några roliga skämt och man skrattar faktiskt ibland, början är även helt schyst. Det är bara det att jag inte tål gapiga karaktärer som Fletch. Tycker inte att det är roligt helt enkelt. Och varför i fans namn använder man vit spermaliknande sörja istället för blod?
Här fanns en viss potential. Bara titel gör att man blir nyfiken. Men tyvärr så är resultatet alldeles för vardagligt utan någon riktig finess. Slopa den där söndervattnade collge-humorn och använd rött blod nästa gång! (om det nu blir nån "gay werewolf" uppföljare). En svag trea är det som bäst, inte långt ifrån en stark tvåa faktiskt.
| IMDB | trailer | official-hp |
Kommentarer
Trackback